vwv

Saknar dig Nanna Dahlström. Jag saknar alla gånger som vi kunde sitta uppe  hela natten och skratta och prata om allt och alla. Jag saknar dagarna som vi gick runt på skolgården och kunde göra precis vad vi ville för vi brydde oss inte om vad alla andra tyckte eller tänkte. Jag visste det nog hela tiden men ville inte tro att den dagen skulle hända, den dagen då vi skulle glida ifrån varandra och sluta och se varandra och så blev det ju tillslut vi var ju med varandra nästan varje dag och sen  blev det mer på helgerna och ibland vardag efter våra skolor har slutat och nu.. nu träffar vi varandra knappt en gång i veckan. Varje gång jag pratar med dig i telefon så försöker ¨jag låta glad när jag egentligen gråter innombords för jag saknar dig så mycket, jag saknar gångerna vi bara kunde gå runt och prata med varandra i hela timmar i telefon och när vi gick in på gina och provade högar av kläder efter skolan och det slutade med att vi båda satt och skrattade i en hög på provrumsgolvet.
 När du sa till mig att du skulle byta skola trodde jag först att det var ett skämt, men när jag såg att du menade allvar så brast jag ut i gråt, jag grät i timmar somna gråtandes kunde vakna gråtande och kan fortfarande börja gråta för jag saknar dig så mycket. Du betydde mest för mig och betyder fortfarande minst lika mycket men det känns som om vi glider ifrån varandra och jag vet inte hur mycket jag klarar av längre, vi har inte längre lika mycket att prata om eftersom jag inte vet vad som händer där borta på EG och du vet inte vad som händer här.. och du var alltid den som jag berättade först för om något hade hänt vare sig om det var något ledsamt eller glatt för du förstod alltid och du kunde alltid få  mig att skratta hur ledsen jag än var, men nu så står jag här och vet inte för vem jag ska berätta allt för eller om du kommer att förstå som du gjorde förr eller om du kommer tycka att jag låter helt dum i huvudet om jag berättar nu... det känns oftast att det bara är du som kan förstå och jag vet inte men hoppas att du känner samma sak. Jag saknar alla gånger i Italien, när den där tjocka italienska killen satte sitt på mitt finger så jag fick stå med handen i kylskåpet i 2h, eller när vi satt och spela poker med godis, eller när vi åkte till stranden från il nibio och pappa tutade på dem där som cyklade och mamma satt och sa Goofy, virre skrek på pappa och du och jag satt och skattade ihjäl oss. Jag vill att det ska bli Nanna och Vicky igen inte Nanna . Vicky du och jag är ju "ledarna" haha och jag vill inte vara ensam "ledare" jag vill vara det tillsammans med dig. Jag vill kunna sitta med dig och prata om hur jobbig skolsyster är med sina samtal eller hur läskig antonio är när han skriker. När vi satt där så tog du orden i munnen på mig och vi förstod varandra så jäkla bra. Varför gör vi inte det längre! Fan va arg jag blir när jag tänker på det. Men utan dig är jag halv, det känns som om det är något som saknas jag vet att jag låter desperat typ men asså jag vill bara ha tillbaka min enda vän som förstår mig utan dig är jag ett stort jävla frågetecken. Vi pratar knappt med varandra men ändå  så tänker jag på dig hela tiden. Jag hatar att du bytte skola och att vi slutade ha kontakt men jag saknar verkligen dig och om du vill så vill jag ta upp kontakten med dig igen och se dig så ofta jag kan! Älskar dig för alltid och om du vill se mig mer än 1 gång i veckan så kan vi fan försöka göra de! Vet inte ens om du kommer läsa dethär men om du gör de så kan du väl svara om du känner för det... Älskar dig mest bästa vän men saknar dig så att det gör ont<3









<3